söndag 4 oktober 2009

den vår de svaga kallar höst

Så kallade min pappa hösten. Vaknade i natt av att vinden rev i lindarna utanför sovrumsfönstret. Kort och häftigt och sen var allt stilla. Tänkte att det var en sista släng av lågtrycket som drog över södra Skandinavien.

Idag ett sakta duggregn och råkyligt.


Rosenskäran idag.


För några dagar sedan.


Alltid lika vemodigt när allt vissnar, men däts laif, utan vinter ingen vår.


Vad har vi annat att vänta än vinter och hoppeligen snö. Har värme i växthuset ännu, men tomaterna börjar sloka, under 10 C' gillar de inte men pelargonerna mår bra.
Samlade lite våta ringblomsfrön, av den där fyllda granngula sorten. Hoppas de gror i nästa år, drömmer om stora ringblomsrabatter med blandade sorter.

Väntar fortfarande på killen som ska komma och flytta tillbaka stenarna till terassen. Allt ogräs får vissna ner först, då är det lättare att se var trappan ska komma. Det ska bli fint, på bägge sidor om gången massor av ringblommor.



Eller lejongap, för lite höstfröjd när rosenskärorna slokar så sorgeligt.

Inga kommentarer: