måndag 12 april 2010

vad ska vi med naturen till?

Central Park. New York. Worldpress.com

Hörde ett program i radion där det frågades varför vi egentligen har natur, behövs den? Tänkte förskräckt, hur långt från vårt ursprung har vi kommit? Det visade sig inte vara så långt. Naturen finns inom oss sedan vi hade hoppat ner från träden och tassade omkring på Afrikas savanner. I tusentals år har människan varit beroende av naturen och levt i den, det är bara de sista två hundra åren vi blivit urbana och bor i städer.

Tyckte först att det lät skrämmande med hela frågan. Har människorna kommit så långt att de inte behöver den, vad gör vi med den då?? Fortsätter förstöra, breda ut oss och känslokallt ignorera det vilda?

Men programmet visade sig förklara vilken läkande kraft naturen kan ha på oss bara genom att se ett träd i en stenöken i staden skifta färg efter årstiderna eller känna det lugn en stund i en skog kan skänka, där ingen ser eller hör om man gråter eller skrattar.

Den som kan följa årstidernas växlingar i naturen vet att livet har sin givna rytm, efter vinter följer vår då allt börjar om igen och att man är själv en del i allt detta. Det skänker en känsla av trygghet, att vara liten och det talar direkt till våra gener från savannerna.

Terapinatur.

1 kommentar:

Mångmamma sa...

Åhå, det här känner jag till.
Som exilstockholmare (frivilligt) bosatt på landet mitt i skogen, vet jag precis hur läkande naturen är.
Kan inte ens tänka mig att bo inne i ett samhälle längre, min plätt på jorden - så känns mitt nuvarande hem.
Vad glad jag blev för en läsare från Finland, välkommen tillbaka!