lördag 26 juni 2010

Vita sommarmoln

Svävande skyar av fluffiga hundflokor som skickar ut doftsjok. Överallt längs vägarna växer de som långa rabatter. Det skulle inte vara någon riktig sommar utan dem.

Har hört att de trivs i näringsrik kvävehaltig jord. Besvärliga att få bort, likt maskrosen men tänk så fint att det finns växter med sån livskraft, de kunde ju vara fula, som skräppan t ex. Eller, finns det fula växter...?

en liten sötnos

Sinningia "Gabriels Horn"

För någon tid sedan kom plantorna jag beställt, lite ovanligare, mera utmanande i skötsel, bl.a. narrhuva, streptocarpus, Kohleria och allt vad de heter. Små juveler, utsökta. Sex stycken lite tilltufsade efter resan.

Planterade om dem i en jord som skulle se likadan ut som de kommit i men de ville inte. Längtade hem.

Satte dem i växthuset men där trivdes de inte alls. Bladen brändes, blev bruna och rullade ihop sig.




Då sa dottern som ser vad en växt vill att de nog ska in i skugga inomhus.
Jo, det blev bättre, nu börjar de ta sig och till och med visa knopp och blom.

Jag tror jag har blivit biten.

söndag 20 juni 2010



Vänlig och behaglig mot allt, utom gräset då.




Här skuffar fästmannen för att jag skulle få en fin bild av nygamla klipparen, annars gör jag det gärna för att det gör så gott i kroppen. Och gäddhänget och annat häng. :-)

torsdag 17 juni 2010

vilken tur

man har, här hjälper mig snabba små kryp att äta upp nässlorna. I stället får jag se fjärilar fladdra i trädgården i vår. Och jag som var i rensningstagen och på vippen att riva bort deras matbord! Se noga efter små svarta prickar på bladen innan du tar bort nässlor, sedan syns det att de tuggat och på en kort tid är nässlan ett skrumpet spret. Nyttodjur! Pupporna som ska sova förvandlingssömn hänger där någonstans också när de ätit sig mätta så bäst att vara försiktig där i trakten av nässelstånden.


Det händer mycket i trädgården, nu blommar den blå petunian jag drev upp. Snarare mot lila skulle jag säga, men fin ändå, glänsande som sammet. Väntar på att den andra , petunia hybrida multiflora också ska blomma snart.


Blodnävan som är lite anemisk, spröd som papper, fin.


En doftpelargon köpt i butiken. Den doftar märkligt och starkt, måste " tafsa" på den varje gång jag går förbi och snusa i handen. Hmm.



Vallmon. Nu dansas det vallmotango med tusen kjolvåder. Flyttade dem från en ödegård där de växte överallt. En riktig torparblomma.

tisdag 15 juni 2010

besök i handelsträdgård



är riskabelt och härligt! Skulle kunna gå där långsamt och länge, det är som som att suga på karamell.

Det regnade ett stilla stril när vi var där men vad gjorde det. Ingen trängsel utomhus, vi hade barnvagn med ett sött sovande knyte med och det fanns tillräckligt med svängrum mellan godsakerna. Stället hette Lakeuden Puutarha i Seinäjoki och de hade otaliga sorter av Hosta och barrväxter. Barrväxter som jag inte lärt mig att tycka om men vissa granar var så fina som tagna ur en tysk sagobok.

Vad jag kom hem med? Jo, en liten bedårande rosa blodnäva. En jättedaggkåpa, en alpklematis med rosa vippande blommor (var ska jag plantera den?) och så något jag inte vet vad det heter men så här ser den ut.


Den liknar en ljusare gles rallarros. Namnen på alla växter var ju skrivna på finska förutom latin så det var lite språkklurigt, vissa, som denna var utan etikett, Men blir man kär och faller pladask är verkligheten inte så viktig. Den blev i alla fall min min!

söndag 13 juni 2010

kvällsvandring



Ibland får någon växt något fel, det vill sig bara inte och nu är det svavelpionen som inte mår riktigt bra. Finns det någon datadoktor för växter att fråga?

Fick den av dottern ifjol och den växte fint men nu skruttar den bara ihop sig och de nedre bladen torkar bort. Glömmer den för en stund i min kvällsvandring med kameran i trädgården.



Med kameraögat ser man underverken mycket tydligare.







Vallmons kjolar, underkjol, mellankjol, riktiga kjolen och kanske ett prickigt förklä ytterst, skakas fram ur garderobknoppen. Snart bjuds det till dans i juninatten





inför en förväntansfull och nyfiken publik.





Här inne händer det. Blir det ett saftigt, krispigt friskt Silva-äppel? Det är absolut det godaste äpple som finns.

lördag 12 juni 2010

skärgårdsblomster


Många tar ut sommarblommor till sommarstället och det gör jag också, ställer i korg vid trappan och i blomlådor under fönstren för att ha något att sköta om och följa med. I år är det egna uppdrivna pelargoner, krasse och svartöga. Sånt som tål lite torka och lite pina. Kanske inte svartögat men jag hade så många och de fick följa med för att deras gula färg skulle passa så bra mot väggen.

Ändå går de inte upp mot de som redan växer där.





Holmen för vårt sommarställe är stenig med en mångskiftande biotop. Där finns låga strandängen med kabbeleka och hundviol, lite längre in skogsgläntan med liljekonvaljer, pyrola och under al och rönn älggräs, valeriana och uppe i stora vilda skogen blåbär, skogskovall och lummer och jag minns inte vad.

Den här tiden är det alltid fint att försiktigt gå titta vad som växer där. Ibland har någon fågel sitt bo i närheten, då vänder jag om och ber om ursäkt. Det var visst upptaget här.





måndag 7 juni 2010



Inte förgäter jag dej



fastän gyckelblomman med sina roliga färgkombinationer har fått komma ut i solen. Det mesta har lite stannat upp i den kyliga luften. Värmen i maj gjorde oss visst lite bortskämda, nu är det sedvanlig kall blåst och varmt i lä-.

Det senaste dygnet var vi på skären ( vi säger så när vi vistas på sommarstället i skärgården) där det blåste rätt vind med skön värme på verandan.


De "ryska" bladlössen fanns överallt på björkarna.


Blinka lilla skogsstjärna.

torsdag 3 juni 2010

gulle gull

viva trumpetar ut kvällstaptot över gräset
i stram givakt
snart visar sig solen igen
var beredd

daggen lättar sitt täcke
och reveljen går

natten är knappt

onsdag 2 juni 2010

spontanträdgården


kallar jag den. Lite halvtämjd sådär, där också ogräs får finnas men under någorlunda kontrollerad form så att det inte stör för mycket. En latmansträdgård är det. Då dyker det upp överraskningar, små blommor här och lite annat hemlighetsfullt där.

Det finns inga räta linjer i naturen och ibland vet den bättre själv. Det syns väl att jag tycker om det runda, naturliga och mjuka? Inga raka gångar, fyrkanter, trianglar eller rektanglar, det finns inomhus i stället. Ja, utom i krydd-och köksträdgården. Den är lite gömd, den är den praktiska delen och den syns inte där man sitter och låter ögonen och kroppen vila framför tavlan av allt det gröna..

Till vänster skymtar dammen som är full av gladeligt simmande grodbarn med sina allt mer krympande svansar medan vattenmätarna mäter och mäter upp ytan. Näckrosen breder ut sina blad, jag köpte den som röd näckros men det visade sig att jag fått en vit. Den är fin ändå.

Rakt fram står krikonträdet och spretar med långa grenar, undrar om jag borde beskära det nu? Chokladkörsbäret hamnade för nära linden, linden kommer ju att breda ut sig enormt om sisådär 20 år!

Magnolian fick komma i en kruka, en lättflyttad, för den ska få komma in när kylan biter till i höst. Hoppeligen jag får se den blomma i vår.

Bara jag hittar ett bra ställe för klematisen. Skugga för fötterna och blommorna i solig klättring där man kan se dem.